Stöket anfaller!

Stöket, röran, oordningen, kaoset...
Det är mycket som vill ut ur huvudet nu. Då blir det lätt kaos. Lite som en trafikstockning, fast i hjärnan. Min lägenhet har också varit en enda röra. Fram tills ungefär fyra år sen. Då hjälpte en vän mig att vända en väldigt negativ utveckling.

Add är en funktionsnedsättning med en rad olika kriterier. Tex att påbörja och avsluta saker och bibehålla uppmärksamheten. Det är även svårt att prioritera, planera och strukturera saker. Dessutom skjuter man gärna upp allting som kräver en ansträngning. Det är ju faktorer som är ganska avgörande om man ska få något gjort i sitt liv. Innan jag började äta medicin var det väldigt mycket som stannade i hjärnan. Jag skjöt upp allting.

Jag brukar jämföra det med en smartphone. Ni alla kan relatera till en sån telefon. Man trycker på knappen och skärmen tänds. Man öppnar de appar man är intresserad av och när man är nöjd så lägger man ifrån sig telefonen igen. Telefonen slocknar, men apparna är fortfarande öppna och drar massor med energi.

Min hjärna är precis som en sån telefon. Den lyser dvs är vaken och håller fokus så länge det händer nåt spännande och intressant. Städning är varken spännande eller intressant. tvärtom. Jag tycker att det är både svårt och jobbigt. Alltså skjuter jag upp det. Det är inte en särskilt lyckad lösning. Tvärtom. Det framkallar bara en massa ångest. Ångesten gör det ändå svårare att ta tag i någonting och då blinkar batterikonen på "låg batterinivå" innan man ens satt igång. Hur man än trycker på knappen så vill inte telefonen lysa.

Man blir såklart jättetrött av att hela tiden spela spel, facebooka, blogga, fota och allt annat roligt man kan göra med sin telefon i hjärnan. 24h om dygnet. Då blir det inget gj, ort på städfronten. Nä jag tar helt enkelt och skjuter upp den tills imorgon när jag med all säkerhet är piggare... Eller?

Situationen blir tillslut ohållbar. Jag är en samlare. Jag har väldigt svårt att slänga, sälja, eller över huvudtaget göra mig av med någonting! (SUCK) Det kan ju komma till användning, jag har ju fått det av nån eller det är ju så fint...
 Papper är det allra svåraste. Vad ska man spara och inte? Jag slänger de "viktiga" papprena och behåller de "oviktiga". Dvs räkningar deklarationer och såna där tråkiga papper åker i soporna, men papper som jag skrivit sparas.

När man städar måste man ju ha en struktur ett system och någon slags ordning.
- Det måste ju vara så mycket lättare att lägga tillbaka sakerna där de ska ligga istället för att lägga sakerna precis vart som helst?!
Alltså det förutsätter ju att sakerna har en plats från början...

Samma sak med papprena med anteckningarna. Jag skriver ner allt på möjligt på det jag har till hands för stunden. Det är typ aldrig en anteckningsbok... Istället skriver jag på allt möjligt annat och HUR ska man då komma ihåg VAD man skrivit VART? Svaret är att det gör man inte. Förrän man ser lappen igen. AHA där var ju det där jätteviktiga telefonnumret som jag skrev upp. Det är bäst att jag lägger det framme så jag kommer ihåg det.

Samma sak med kläderna, viktiga tidningar, frukt eller vad som helst annat. Situationen blir ju ohållbar. Stöket är ett faktum. Det blir en ohållbar röra av odiskad disk, smutstvätt, papper, tidningar och diverse små pryttlar som "kan vara bra att ha". Ni kan ju föreställa er själva hur det ser ut.

Jag har en fantastisk tur med mina vänner!!! De är fantastiska och har hjälpt mig att vända denna hemska situationen och hjälper mig att hålla stöket i schack.

Första gången när vi började röja tog min vän över. Hon tog kommandot över situationen och navigerade tills det blev klart för dagen. Efter det var en annan vän här och hjälpte mig att rensa ut och köra iväg saker. De har varit tuffa och "tvingat" mig att slänga och rensa.

Idag kom ytterligare en vän hit och hjälpte mig. Vi slängde ingenting utan omorganiserade bara. Ändå känns det som en helt ny lägenhet!!!

Kampen mot stöket kommer jag få fortsätta hela livet, men det blir lite bättre för varje år!