Italienska godsaker på restaurangen Tre Valv vid Järntorget |
Jag och min kompis började vid Järntorget. Ibland är det fint att fånga detaljer i gatuvimlet som berättar något om staden. Det som är självklart idag är inte alls självklart om några år. Tyvärr smakade jag ingen så jag kan inte säga om de var goda... Det ger ju dock orsak att gå dit en gång till.
Duva |
En sån banal sak som duvor. De finns överallt och kanske inte världens mest spännande motiv, men jag tycker den var söt så den får vara med här.
"Pojke bestiger häst" av Ivar Johnsson uppförd 1956 |
Jag och min kompis gick upp mellan gränderna och hamnade på Tyska Stallplan. Typiskt ett sånt ställe dit man aldrig går. Om man inte råkar passera där med sin kamera på jakt efter snygga bilder.
Namnet kommer från de stall som låg där en gång i tiden. Bara ett stenkast från Tyska kyrkan.
Det är nästan så att man hör klappret av hovar, och lukten av häst genom århundradena till nutid...
Mårten Trotzigs gränd |
Carl Larsson föddes i detta hus |
Jag hade ingen aning om att Carl Larsson var född i Stockholm och hade heller ingen aning om att han fått en plakett inmurad i fasaden i huset där han föddes! Prästgatan 78 är numret, precis till höger om Mårten Trotzigs gränd.
Prästgatan |
Vrid dig lite till höger från den vackra plaketten så ser du Prästgatan framför ögonen. Späckat med historia såklart. Jag älskar historia och särskilt när den knyts ihop med nutiden. Den här biten av gatan hette under 1700-talet och en bit in på 1800-talet Tyska Prästgatan eftersom den Tyska kyrkan ligger här och den Tyska skolan hade sina lokaler här.
Tyska kyrkan |
Tyska kyrkan är sedan 1886 Gamla stans högsta punkt! Kyrkans torn brann 1886 och därför fick kyrkan ett nytt torn som nu mäter 96 meter. Kyrkan heter St Gertruds kyrka och har gudstjänster på Tyska. Jag har gått förbi kyrkan många gånger, men aldrig varit inne i den. Det måste bli en uppgift för mig själv nu att besöka den.
Församlingen startade redan 1571 eftersom det var så många Tyska köpmän i Stockholm att Kung Johan den III lät de starta en egen församling. Församlingen tillhör idag Svenska Kyrkan men har sina Gudstjänster på Tyska.
En bild på en turist? som blev så misslyckad att den blev lyckad. |
Prästgatan |
Idag är det ju inte så många människor som rör sig utanför turiststråken, men för några hundra år sen måste det ha varit rätt rörigt med hästdragna vagnar och människor som gick. Gatorna svämmade säkerligen över med sopor och hästbajs. Stanken... usch! Både sommar och vinter måste ha varit hemska fast på olika sätt. Sommaren med stanken och vintern med kyla och fukt både inne och ute. Hela staden måste också ha verit insvept i rök från alla skorstenar... Plötsligt känns den "sterila" och prydliga staden som jag lever i nu väldigt mycket trevligare. :-)
Så otroligt vackert sveper solljuset ner mellan gränderna. Den här delen av Prästgatan kallades för Svenska Prästgatan eftersom den leder till Storkyrkan. Den allra sista delen av gatan kallades även för helvetet. Kanske var det för att bödeln bodde där! Bödelns medhjälpare kallades förövrigt för rackare. Dessa rackare tömde även latrintunnor som ansågs som ett jobb för de utstötta i samhället... Någon som vet varför vi säger rackarunge idag? Rackarunge och skitunge måste ju i alla fall höra ihop.
En balkonglåda som utsmyckning |
Underskatta aldrig värdet av detaljer i ett bildreportage. Bara hus blir ju lite "sterilt" och blommor gör staden levande tycker jag. Dessutom gillar jag att fota blommor så därför får ni se lite blombilder också. :-)
Skuggor på en fasad gäckar fantasin. |
Ett öppet fönster ger staden liv, samtidigt som solljuset kastar skuggor på fasaden tvärs över gatan. Ett annat öppet fönster får mig att tänka på på min farmor och farfar som träffades genom ett öppet fönster på varsin sida om Västerlångggatan... Det får bli ett eget inägg senare.
Stora Nygatan |
Stora Nygatan är Sveriges första paradgata. Delar av staden ödelades i en brand 1625 och efter den så anlades Stockholms första stadsplan av Gustav den II Adolf. Renässansens ideal kom att prägla planeringen och kvarteren blev stora och regelbundna med ståndsmässiga stenhus. Som alltid när det gäller stora byggnationer blev det förseningar och husen stod klara först 1660.
Idag har man svårt att ta in att ca 25% av staden brann upp. Ändå blev det ett startskott till ett konstruktivt utvecklingsarbete där det blev en ökad kontroll av skorstenar och nävertak samt att husen hade påbjuden släckningsutrustning.
Göran Hälsinges gränd |
Göran Hälsinges gränd är uppkallad efter en person med namnet som ägde ett hus i gränden på 1500-talet. Hans mamma var amma till Erik den IV. Damen med hunden är dock modern. ;-)
Göran Hälsinges gränd |
Hela huset behöver inte vara med på varje bild... Solen är på väg ner och snart skymmer husen varandra från solljuset.
Ryningska palatset |
En smått absurd känsla att stå utanför Arbetsdomstolen som har sina lokaler i detta vackra hus som heter Ryningska palatset. Byggt av Friherren och riksamiralen Erik Ryning på 1640-talet. Redan då var det rivningsvågor i staden och man rev stadsporten Gråmunketornet som låg där palatset ligger nu. Den var helt enkelt i vägen när man skulle bygga.
Bara att läsa "Arbetsdomstolen" på väggen skickar en del obehagliga stötar genom magen. Jag kämpar fortfarande med att komma över känslorna kring det som hände på mitt jobb. Påfrestande med alla känslor, men det går bättre nu.
.
Lars Johan Hierta grundare av Aftonbladet |
Som nybakad journalist känns det såklart extra speciellt att möta Lars Johan Hierta stående där på sin sockel på Riddarhustorget. Banbrytare för en fri press och ett folkligt statsskick står det på sockeln. Det var han som startade Aftonbladet. 6:e december 1830 kom första numret ut. Han råkade snabbt i luven på kungen som drog in utgivningsbeviset. Han kringgick detta genom att låta andra stå på utgivningsbeviset och starta om tidningen i nytt namn. Smart!
Han var politiker och avslöjade särskilt överskridelser av statsbudgeten. Inte populärt! Redan då förekom det maktfullkomlighet och fusk av olika slag. (inget är tydligen nytt) Pga sin politiska övertygelse fick han utstå mycket kritik i tidningarna, särskilt mellan riksdagarna 1835-1840. Sjukt spännande att sätta sig in i när tiden räcker till!
Jag läste de första utgåvorna av Aftonbladet på Carolina Reviva i Uppsala förra året och vad jag minns strävade de efter att vara först med nyheterna från kontinenten. Det måste ju ha varit några dagars fördröjning, men det gjorde ju också tempot lägre i samhället överlag...
Riddarrosor som förgrund åt Riddarhusparken och stadshuset |
Stockholm är så vackert! |
Axel Oxenstierna |
Axel Oxenstierna var: förmyndare åt Drottning Kristina, rikskansler och grundade Postverket. Han gjorde naturligtvis massor av bra saker under sin livstid, men det viktigaste enligt Wikipedia var att han grundade den Svenska statsapparaten med olika ämbetsverk och fick dem att samarbeta med varandra. Det vi idag känner igen som statliga förvaltningsmyndigheter.
Försäkringskassan (den avskydda), Skatteverket och Polisväsendet är andra statliga myndigheter. Principen att statliga ämbetsmän (tjänstemän på statliga myndigheter) skall arbeta med rikets bästa för ögonen och att ämbetsmän skall underlätta för andra ämbetsmän.
(Personligen tycker jag att det är dags för en generell påminnelse om vem som betalar för ämbetsmännens jobb på myndigheter runt om i Sverige. Min erfarenhet är ju att de tror att de jobbar där för sin egen skull och inte för samhällets bästa, vilket jag anser vara en grov missuppfattning!)
Axel Oxenstierna var också den som inrättade Sveriges län och drog upp länsgränserna. på 17-1800-talet var man tvungen att ha pass för att passera länsgränsen så de var mer betydelsefulla då än vad de är nu för oss vanliga medborgare. (gissar jag). Mer om inrikespass kan man läsa här.
Märkligt nog känns han som en modern person trots att han levde på 1600-talet!
Riddarhuset i solnedgång med en mås. |
Riddarhuset var fram till Representationsreformen sammanträdeslokal för adelsståndet. Representationsreformen klubbades av riksdagen 1865 och började gälla redan ett år senare. Den innebar att man ersatte ståndsriksdagen med de fyra stånden med tvåkammarriksdagen. Beslutet föregicks av en intensiv debatt i Riddarhussalen i Riddarhuset där adeln diskuterade i fyra dagar innan förslaget slutligen bifölls med 67 rösters övervikt. Prästerna var helt emot från första början men biföll förslaget när adeln sagt sitt.
(Jag har nån liten adel i mitt släktträd också. Honom ska jag berätta om i ett annat inlägg. :-))
De två kamrarna kan man besöka i Riksdagshuset. (Rekommenderas starkt!) Riddarhuset går också att besöka- känns som ett måste om man är intresserad av hur Sverige blivit det Sverige vi lever i idag. Andra kammaren valdes i direkta folkval, men enbart män fick rösta. Detta system övergick senare i enkammarriksdagen där våra folkvalda representanter jobbar fram nya beslut om hur Sverige ska utvecklas framåt och vilket land vi lämnar vidare till nästa generation.
Det känns som att Stockholm plötsligt rymmer så oändligt mycket mer att upptäcka än vad jag ens anat när min kompis ville "ta en fika och fota lite i stan"! sjukt häftigt.
Adhd är mycket av av allt. Jag älskar historia, samhällsvetenskap, demokratifrågor, språkvetenskap och stadsplanering... så ni får garanterat se mer av det här på olika sätt. Diverse djupdykningar och att göra saker grundligt hör också till specialkompetenser för adhd, men jag tänkte avsluta det här inlägget nu så jag kan skriva om andra viktiga saker imorgon. Vi ses!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar