Chilla lite, ta en kaka!

Nu har vi övat på att skriva alla möjliga texter, och innan jag åkte iväg till Haparanda i vintras skulle vi skriva en krönika. Här är min krönika. Hoppas att ni gillar den. :-)



"Chilla lite ta en kaka!"

Sjukskrivningstalen går upp i en takt som gjort att regeringen har övervägt att dra i nödbromsen. Kvinnor är överrepresenterade i sjukskrivningstalen och särskilt kvinnor i offentlig sektor.

Jag stod på jobbet på en förskola och tänkte att jag måste gå ner i tid. jag hinner inte! Jag hinner inte planera, förbereda, avsluta mitt arbete. Minst av allt hann jag tänka. Sen kom nästa tanke att om jag går ner i tid får jag ju inte betalt. Stressfällan slog igen och jag blev långtidssjukskriven.

New public management betyder att allt ska skötas som ett privat företag. Genom ökad effektivitet ska vinsten maximeras. Även i offentlig sektor och i slutänden även på hemmaplan. Vi ska vara mer effektiva på jobbet, med slimmade organisationer, mer effektiva privat med fulltecknade almanackor, vi ska vara snygga, vältränade ha perfekta hus och välskötta trädgårdar där våra perfekta barn kan leka. Vi ska också visa upp våra perfekta liv på Facebook.

Nu är det dags att dra i handbromsen. Vi kan inte fortsätta som vi gör.
Det är dags att värdesätta mellanrummen. Pauserna är viktiga för vår effektivitet. Viktigast av allt är ju att det måste bli status att göra ingenting. Hetsen över det perfekta livet knäcker människor.

Forskning har bevisat värdet av kaffepauser. Det uppstår nya idéer och människor blir gladare och jobbar bättre med återhämtning. Ändå är det som att vi intalar oss att vi inte har tid!

Sex timmars arbetsdag i vården gör människor gladare och sjukskrivningarna minskar. Ändå avslutas ”projekten” mot allt bättre vetande.

Vårt samhälle kan sluta jaga i statushetsen. Välja bort det ”perfekta livet” för något som är mer stimulerande och mer konstruktivt på sikt. Politikens främsta mål är att skapa maximal lycka åt människor, men då måste någon våga dra i nödbromsen och säga nej.

Den som säger nej först är den som blir mest obekväm. Den personen blir ett irritationsmoment istället för en sund tillgång i ett skevt system. Det känns en aning bisarrt eller hur?

Nej till övertid, nej till slopade raster, nej till fulltecknade kalendrar ett halvår framåt. Våga släppa på fasaden och säga att vi inte orkar, hinner, vill eller kan.

När vi gör det öppnar sig nya möjligheter som kommer generera större lycka åt fler människor och det börjar med dig och mig. Ladda upp en bild på fb när du slappar i soffan, på det stökiga vardagsrummet, på barnen när de målar på mer än bara pappret, eller när du äter en kaka…

Det är då vi skapar förändring. Förändring som i slutänden leder till något mer positivt för oss alla. Det som egentligen borde vara norm blir en revolutionär handling. Lite lagom kittlande, lite lagom revolutionärt.

Chilla lite. Ta en kaka!