Vissa vänner träffar man i verkligheten och lägger till på Facebook, och ibland hittar man någon på Facebook som blir en betydelsefull vän "i verkligheten". En av dessa, Victoria Frances Qvarnström skickade mig detta fina meddelande häromdagen och ville att jag skulle lägga ut meddelandet på min blogg. Naturligtvis vill jag göra det!
Victoria startade bloggen Adhd i bilder, och är en stark förebild för mig som bloggare.
Hoppas att brevet inspirerar även er som läser min blogg att visa omtanke och kärlek till varandra. Det känns särskilt viktigt i tider när det florerar så mycket hets och hat. Själv blev jag alldeles rörd av att få ett sånt fint brev i min inkorg. Jag har så många fina omtänksamma människor i mitt liv nu som ger mig energi, bland annat alla er bloggläsare!
Det är en sån oerhörd skillnad från tiden på min förra arbetsplats där osäkerhetens terror förlamade all utveckling. Låt er inte ryckas med i hetspropagandan. Det är extra svårt nu när Facebook och Google styr vår verklighetsuppfattning genom sina flöden, men det går! Gör revolt. Stå emot. Låt er inte knäckas av hatets terror.
Kärlek, skratt och omtanke är det som skapar utveckling både för den enskilda människan och för samhället i stort. Det är ju gratis och oerhört smittsamt, så det går att ge hur mycket som helst. ;-) Ju mer man ger desto mer får man tillbaka.
Som adhd-människa och idealist med en plus och en minuspool som har en ganska ojämn laddningsfrekvens kan man dock behöva påminnas om att man också måste ta det lite lugnt ibland för att inte brinna upp "för den goda sakens skull". ;-)
Sofia.
Först när vi fick kontakt var du underbar men, som en halv människa. Nu två (2,5?) år senare är du som det där vackra planet (jag älskar flygplan!) men som stod utan bränsle. Du var redan så mycket som fick mig att verkligen tycka om dig, du skänkte främst foton, som var fantastiska. Sedan kom din katt Matisse - sedan hände det mycket i, för mig, snabb fart!
Idag har planet - DU - fått luft under vingarna med nytt bränsle! En fantastisk resa att bevittna må jag lova. Känner mig mycket lycklig av dessa år med dig som facebookvän.Vill dock - med en moders stränghet - avkräva dig löftet att du aldrig, aldrig får tanka jetbränsle i den vackra flygmaskinen som är du!
Håll ihop. Bromsa om du känner det, utan at tänka "jag måste" eller "jag ska bara" så du inte kraschar något av det vackraste som jag sett. Sett både som process och människa
Tycker du kan lägga den här hälsningen från en "vän och observatör" på din blogg. För tiden går och sedan är inget som förut!! Men hål ihop nu. Allt kan tas igen. Men du har inte råd med störtflygningar.
Kram från V
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar