fredag 8 maj 2020

Älskade Blåsippor

Vita och Blåa sippor tillsammans. 

Varje år fotar jag Blåsippor om jag bara kan. Det är nåt speciellt med de där sköra och späda små blommorna som egentligen är väldigt tuffa och som trotsar vinterns kyla och kommer upp tidigt, tidigt på våren.

De är så smååå, knappt fem centimeter över jorden, och har man tur och bor nära en skog kan man se hur de bildar som ett hav av sippor. Det är så vackert att jag får ett starkt begär att fota dem varje vår.

Varje vår brottas jag ju också med att fånga den perfekta bilden. Den som överträffar allt annat. Normalt använder jag mitt macroobjektiv som gör att sipporna blir skarpa och lite större så man ser dem på bilderna, men eftersom några puckade tjuvar snodde både kamera och dator i höstas har jag inget macro nu.

Men man kan ju inte bara sitta hemma och vara ledsen. Man måste ju fortsätta leva och jag har ju en ny fantastiskt bra kamera att använda. Blåsipporna hägrade så jag och min kompis Siss gav oss ut ändå för att fota ändå. Det behöver ju inte bli nåt tänkte jag... Som vanligt hade jag fel! ;-)

Oh my God, vad snyggt det blev!

Varje gång tänker jag att nu har jag den ultimata bilden - men jag måste ta en till, och en till... Sen sitter man där med 500 blåsippsbilder i datorn och ska försöka välja. Det är därför jag inte har lagt ut några. Jag har haft extremt svårt att välja!

Jag vill verkligen visa er de bästa bilderna. De finaste bilderna. De vackraste bilderna.
 Jag tycker dessa är de finaste i år, hoppas ni också tycker de är vackra. :-)

Bilderna där ljuset är helt perfekt. Bilden är medvetet ganska mörk för att sipporna ska riktigt lysa. 

Bara så otroligt vackert!

Motljus är alltid snyggt! Jag målade på lite ljus på blomman så att den syns. Det är superenkelt i datorn.

Den steniga och ganska ogästvänliga slänten gav precis rätt vinkel mot solen för att det skulle bli jättefina bilder. 

Precis när jag var på väg att ge upp för dagen och var på väg hem... hittade jag dessa bakom ett träd. Ljuset borde inte ha kommit ner ända dit, men det gjorde det och det var ju så vackert!!

Solen silar sig ner och lyser på så fint på sipporna. 
Inget år är det andra likt. Det är här är några av årets bilder, och när jag tittar på dem känner jag mig så glad att jag har tagit dem och känner mig så lycklig över att jag har så fin kamera och bor så fint att att jag kan ta fina bilder på dem och visa er. 

Skogen har ju också en bonuseffekt eftersom den minskar stress och fyller själen och kroppen med lugna intryck och positiv energi. Allting tillsammans gör mig lycklig! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar