Försäkringskassan ber om ursäkt igen!

Adhd- människor brukar ofta förknippas med stort rättspatos och oräddhet. Det verkar vara så att det har slagit igenom väldigt mycket i mig. Jag HATAR rättsröta och människor som snackar skit och försvarar korkade idiotiska beslut. 

Adhd-människor respekterar inte auktoriteter bara för att de är auktoriteter och följer inte regler som känns meningslösa. Jag har ÖVAT mig på att acceptera att man måste följa vissa regler och att det är bra att sammarbeta med chefen även om man inte tycker att det är superduperbra beslut. 

Det funkar bra om man kan mötas med respekt. Respekt för våra olikheter och respekt för lagen och gemensamma regler. En gemensam överenskommelse liksom. Ni fattar nog vad jag menar. 

Gå inte mot rött för då blir du påkörd- typ. 

Försäkringskassan och jag är inte överens om hur man ska tolka lagstiftningen kring beslutsprocesser och huruvida jag har rätt till sjukpenning eller inte. Mitt sjukpenningärende är avgjort till min nackdel men processen som lett fram till avslaget är fortfarande en tvist. 

Först var det handläggaren som gömde sig bakom gardinen eller under skrivbordet för att slippa sköta sitt jobb. Hon vägrade att lämna ut mina handlingar. Detta anmälde jag till JO och Försäkringskassan bad om ursäkt och skickade handläggaren på kurs i förvaltningsjuridik. 

Nu är jag inne på del två av handläggningen av mitt ärende. När min handläggare avslog min begäran om sjukpenning gick ärendet vidare till omprövningsenheten. De sitter isolerade från resten av myndigheten (är min slutsats) och fram till förra året skötte de alla ärenden på PAPPER! 2016 skötte de alltså alla ärenden på papper. Bara en sån sak! 

Kommuniceringstiden- dvs den tid man har på sig att inkomma med kompletterande handlingar för att stärka sin sak gick ut 30:e juni 2016. 30:e juni var på en torsdag. Jag fick ett beslut som var daterat den 5:e juli. Alltså har myndigheten tagit emot min handling delat ut den och registrerat den OCH tagit ett beslut om avslag på FEM dagar med en helg emellan. Det ger handläggaren tre arbetsdagar att ta emot min handling och noggrant ta ställning till om det föreligger nya skäl till att eventuellt bevilja mig sjukpenning. 

Med tanke på försäkringskassans generella arbetstakt där ett ärende lätt tar ett par månader att avgöra så förefaller detta ärende orimligt snabbt handlagt. Sagt och gjort jag anmälde till JO för att få en opartisk granskning. -Fast först ringde jag och pratade med en av deras förvaltningsjurister. 

Han bekräftade min tanke om att det handlagts för fort och därmed var egentligen fallet avgjort. 

Försäkringskassan bad återigen om ursäkt och medgav att ärendet hade handlagts för snabbt för att kunna ta hänsyn till inkomna handlingar. 

Jag har också synpunkter på att det inte går att nå omprövningsenhetens handläggare via email, men det tillbakavisade Försäkringskassan och sade att det visst gick alldeles utmärkt. Så nu vet ni det. Det gäller bara att hitta den "magiska adressen" för den har inte de vanliga handläggarna.

Juristerna på FK skriver i sitt yttrande att de ska vänta FYRA arbetsdagar- minimum för att ta emot och ta ställning till inkomna handlingar. Nu vet ni det. Titta noga på alla papper och bedöm rimligheten i tid och är ni det minsta tveksamma så anmäl! 

Varför är detta viktigt? För att det handlar om rättssäkerhet och transparens. Det är inte ok att forcera igenom beslut. Man måste ge människor en chans att försvara sitt ärende! Det handlar om väldigt mycket pengar och dessa tjänstemän jobbar faktiskt på medborgarnas uppdrag.

Det verkar dock som att de har glömt bort det. Det är lätt att skriva fina ord i ett dokument som man skickar till JO, men jag hoppas verkligen att JO också följer upp att FK verkligen följer förvaltningslagen. FKs jurist skriver i sitt svar till JO att de brustit grovt i sin handläggning och att det har kommunicerats till handläggaren via dennes chef. 

Mitt ärende må vara en droppe i havet, men tillsammans kan vi faktiskt göra skillnad. Jag känner i alla fall en stor tillfredställelse att ha knäppt dessa handläggare på näsan och fångat dem med fingrarna i sylburken. Gör om gör rätt är min önskan och mitt krav! 

Man kan inte välja när man ska följa lagen, inte ens när man har adhd, och ändå mindre om man arbetar på en myndighet med människors liv i sin hand.  

Min personliga fundering är hur människor kan dra saker till domstol för att försvara beslut som alla vet är helt fel! Socialförsäkringen är en sak men jag har många andra kvar att avslöja. För de blir avslöjade. Förr eller senare blir de avslöjade. 

Det går, det går, och det går inte. Så är det i mitt liv- och nu har jag kommit till punkten "det går inte".  Jag är glad att att JO valde att inleda en utredning av detta ärende nu, men tyvärr har jag inget hopp om pengar.  

Jag kämpar med att acceptera att det är kört. Att jag inte får några pengar. Det är svårt, men det går. Rent principiellt tycker jag ju att de borde göra om hela ärendet pga handläggningen (och komma fram till att de hade fel.) Det kommer ju knappast att hända dock. 

Det värsta är att jag har en känsla av att FK satt slafset i system för att kunna kuppa igenom beslut. Forcera igenom ärenden och strunta i att svara i telefonen, vägra lämna ut handlingar... det är få som har orken och kunskapen att stå på sig och ta strid mot en myndighet. 

Nu vill jag fokusera framåt på andra människor som i sin profession sätter andra människors liv och hälsa på spel- och jag vill göra det i min egen profession. Jag tror att jag skulle bli bra på det faktiskt. Jag drivs av en genuin önskan att förstå. Varför?! Varför gör de som de gör? Tyvärr finns det saker som inte går att förstå med sitt förnuft, men det är i alla fall en bra drivkraft. 

Envis om jag är så ger jag inte upp om jag anser att jag har rätt eller om jag märker att någon vill dölja något. Vad är mer spännande än att avslöja något som kan göra det bättre för den som är drabbad?! 

Rättspatos och stor integritet är två egenskaper som jag är väldigt stolt över, även om det kostar på ibland att leva med det. Varför gör människor fel, när man kan göra rätt? Och hur kan de göra fel varje dag och liksom strunta i det? I mig blir det en väldig vånda om jag upplever mig själv "göra fel". 

Jag önskar en uppriktig ursäkt från denna myndighet som orsakat mig och många andra människor så oerhört mycket skada. Gör om gör rätt! Det är svårt att acceptera att jag inte kommer att få den ursäkt som jag vill ha. Det handlar ju tyvärr inte om oss som privatpersoner utan som samhällsmedborgare där den ena har makt över den andra. Det hatar jag egentligen också. Jag vill vara fri och äga mitt eget liv. 

Makten över mitt eget liv kan jag i alla fall äga och den måste jag kämpa med att behålla när jag nu ska ge mig in i mitt nya yrke. Rättspatoset kanske mildras lite när livet nu kommer på bättre kurs, men det kommer inte att försvinna- sån tur är. 

Maskrosor är en passande illustration till detta inlägg tycker jag. De är otroligt livskraftiga och ger aldrig upp. De är vackra var och en för sig men blir riktigt maffiga i "flock". De växer också där ingen tror att något kan växa och gör sig påminda genom sin vackra gula färg. 

De trivs också bäst i frihet. Plockar man dem och sätter dem i en vas vissnar de rätt snabbt... Lite som mig alltså.. ;-)

   §

Vart går gränsen?

Vart går gränsen för tjänstefel, och hur mycket skit får man skriva om en människa om man jobbar på en myndighet? Vart går gränsen för förtal och ärekränkning? Blir brottet allvarligare om man har en högre utbildning?

Nu är det Försäkringskassan det handlar om. Försäkringskassan är en politiskt styrd statlig myndighet som anställer tjänstemän för att utföra de beslut som politikerna bestämmer. Precis på samma sätt som en kommun eller ett landsting. Politiken sätter upp ramarna för verksamheten och tjänstemännen utför de mål som verksamheten omfattar.

För mig är det kristallklart att jag som tjänsteman måste följa de regler som gäller för min tjänsteutövning och inte hitta på egna beslut som jag tycker är bättre. Problemet för mig har varit tolkningen av reglerna och när, var hur och på vilket sätt de ska följas.

Jag kan ju läsa regler innantill och förstå rent förnuftsmässigt att jag ska följa dem, men tolkningen av innebörden av reglerna är svårare. Dessutom har jag extremt svårt att följa regler som jag inte tycker känns meningsfulla. Jag har helt enkelt svårt att "rätta mig i ledet" eftersom jag inte ser någon större mening med att rätta mig i ledet. Det behöver inte vara ett problem, men det blir ett problem om man gör det till ett problem.

Att följa lagar och regler är jätteviktigt, oavsett yrke. Tjänstemännen bär faktiskt upp hela myndighets Sverige på sina axlar, och om man börjar tänja på sakligheten, sluta följa den lagstiftning som finns och agera efter eget huvud så befinner vi oss i en farlig utveckling som snabbt kan leda till korruption och kriminalitet. (Tänk in scenariot att du kan köpa ett körkort, mutar polisen, använder dig av hot och utpressning för att få dina tillgångar säkrade...)

Som politiker och privatperson står det helt fritt att tycka och tänka om de lagar vi har. Det är faktiskt nästan en skyldighet att bidra till vår gemensamma demokrati genom att tycka och tänka och komma med förbättringsförslag genom att skriva motioner och jobba politiskt med att ta fram olika dokument som sen ligger till grund för tjänstemännens yrkesutövande.

Två sidor av samma mynt som ändå präglas av en gemensam nämnare dvs saklighet. Ni som följt min blogg under våren har läst om kampen för att få min ansökan om sjukpenning godkänd. 4,5månader. 8:e mars fick jag avslag första gången, trots att jag ansökte redan i december om sjukpenning. Mitt ärende är bedömt som ett sammanläggningsärende, och eftersom jag blev utförsäkrad förra sommaren och inte lyckats jobba heltid 3månader innan jag blev sjuk igen med samma problem så blev det avslag.

När min dåvarande handläggare ringde mig i januari så kände jag direkt vi lagt på luren att hon redan bestämt sig för att jag inte skulle ha någon sjukpenning. Jag upplevde att hon ställde kränkande frågor om hur jag mådde, vilka problem jag hade och vad jag "planerade" att göra när sjukskrivningen tog slut. Jag kände inget förtroende för henne så jag bad att få byta. Jag trodde givetvis att Försäkringskassan lyssnat på mig och bytt ut min handläggare, men icke!

Jag fick en chock när jag efter flera månaders tjafsande äntligen fick ut mina papper. Jag fick aldrig någon ny handläggare utan det var samma handläggare som bedömt ärendet hela vägen. Jag kan inte förstå eller acceptera att man från Försäkringskassans sida bara helt enkelt ignorerat min önskan att få byta handläggare inte bara en gång utan flera gånger.

När jag fick ut mina papper så fick jag min uppfattning om kränkande och nedvärderande kommentarer bekräftade. Hon har tex skrivit att jag "inte ens orkar vara arbetssökande". Inte ens orkar är en ren kränkande kommentar för mig. Hon kan aldrig ha varit arbetssökande så många gånger som jag varit i mitt liv för då skulle hon inte uttrycka sig på det sättet.

Försäkringskassan använder sig även av formuleringar som är rent kränkande för mig som människa. Vi förstår att du har alla de problem som framkommer i dina sjukintyg men vi anser ändå att du kan jobba 100%. Jag har verkligen en väldigt stark lust att skriva tillbaka att jag förstår att du måste vara dum i huvudet för att du alls skickar ut ett sånt brev till mig, men att det förändrar inte min åsikt om att jag anser att jag har rätt i sak. Därför blir det nu krig.

Efter alla överklaganden landade ärendet hos omprövningsenheten som jag skrev om i inlägget ""Försäkringskassan erkänner misstag". De har erkänt att de gjort fel och därför har vi bett Förvaltningsrätten att återremittera ärendet till omprövningsenheten så att det inte ska bli dyrare än nödvändigt för mig.

Jag trodde inte att en myndighet kunde göra bort sig mer än vad de gjort hittills, men det kan de tydligen. Brevet från Förvaltningsrätten som berör "processjuridiken" dvs huruvida målet ska återremitteras till Försäkringskassan eller inte innehåller BÅDE kränkningar, har en hånfull ton OCH direkta SAKFEL!!! Det är Försäkringskassans processjuridiska avdelning som fått yttra sig och jag har tom 6:e september på mig att inkomma med synpunkter. Kvinnan som undertecknat brevet är "processförare" dvs jurist! Personligen skulle verkligen skämmas om jag hade uttryckt mig på det sättet som hon gör i brevet efter minst 4,5års universitetsstudier!

Som tjänsteman på en Svensk myndighet MÅSTE man vara saklig! och som jurist borde hon vara ändå mer noggrann att vara saklig, veta vad innebörden av förvaltningslagen är och se till så att hennes klient/arbetsgivare följer lagstiftningen. Annars kan hon ju ta ett jobb i en amerikansk domstolssåpa där allting är ett spel för tv-publiken och där det inte handlar om att ansvara för människors möjligheter till försörjning.

Tonen i brevet antyder att jag är dum i huvudet och att jag ljuger om rena bevis, men det börjar verkligen bli mer och mer uppenbart att det inte är jag som är det korkade parten i det här målet. Tvärtom är det "processföraren" som framstår som det verkliga spånet och som kommer att åka på en anmälan för tjänstefel och ärekränkning redan imorgon. Jag har tröttnat nu. Jag tar ingen mer skit. Det räcker nu. Det räcker faktiskt för resten av mitt liv. Jag har haft mer än min beskärda del av skit nu.

Jobbar man på en myndighet som dagligen sätter människors liv och hälsa på spel genom att dra undan försörjningen med ett penndrag, MÅSTE man lägga sig extra vinn om att det man skriver i en inlaga till en domstol är korrekt och sakligt. Man FÅR inte skriva svamlande diffusa texter som antyder att jag ljuger och som innehåller rena sakfel. Det kan få väldigt allvarliga konsekvenser för mig genom att domaren redan bildat sig en uppfattning om vem jag är redan innan domaren läst min inlaga!

Svaren på min inledning är att gränsen för vad jag uppfattar som förtal och ärekränkning är passerad och JA brottet blir allvarligare när man besitter en så pass hög kompetens som en jurist faktiskt gör. Man kan inte säga att man inte förstod konsekvenserna av sitt handlande när man innehar en maktposition på det sättet som en tjänsteman eller jurist faktiskt har. Med makt tillkommer ansvar och det kan man inte frånsäga sig.

Här hittade jag tom en länk om tjänstemäns opartiskhet!!!

Hur detta kommer att sluta och hur mycket det kommer att kosta är det ingen som vet, men jag skulle inte kriga om jag inte trodde att jag hade en chans att vinna! Det är min största fördel med att ha en adhd hjärna.

Vart går gränsen?

Vart går gränsen för tjänstefel, och hur mycket skit får man skriva om en människa om man jobbar på en myndighet? Vart går gränsen för förtal och ärekränkning? Blir brottet allvarligare om man har en högre utbildning?

Nu är det Försäkringskassan det handlar om. Försäkringskassan är en politiskt styrd statlig myndighet som anställer tjänstemän för att utföra de beslut som politikerna bestämmer. Precis på samma sätt som en kommun eller ett landsting. Politiken sätter upp ramarna för verksamheten och tjänstemännen utför de mål som verksamheten omfattar.

För mig är det kristallklart att jag som tjänsteman måste följa de regler som gäller för min tjänsteutövning och inte hitta på egna beslut som jag tycker är bättre. Problemet för mig har varit tolkningen av reglerna och när, var hur och på vilket sätt de ska följas.

Jag kan ju läsa regler innantill och förstå rent förnuftsmässigt att jag ska följa dem, men tolkningen av innebörden av reglerna är svårare. Dessutom har jag extremt svårt att följa regler som jag inte tycker känns meningsfulla. Jag har helt enkelt svårt att "rätta mig i ledet" eftersom jag inte ser någon större mening med att rätta mig i ledet. Det behöver inte vara ett problem, men det blir ett problem om man gör det till ett problem.

Att följa lagar och regler är jätteviktigt, oavsett yrke. Tjänstemännen bär faktiskt upp hela myndighets Sverige på sina axlar, och om man börjar tänja på sakligheten, sluta följa den lagstiftning som finns och agera efter eget huvud så befinner vi oss i en farlig utveckling som snabbt kan leda till korruption och kriminalitet. (Tänk in scenariot att du kan köpa ett körkort, mutar polisen, använder dig av hot och utpressning för att få dina tillgångar säkrade...)

Som politiker och privatperson står det helt fritt att tycka och tänka om de lagar vi har. Det är faktiskt nästan en skyldighet att bidra till vår gemensamma demokrati genom att tycka och tänka och komma med förbättringsförslag genom att skriva motioner och jobba politiskt med att ta fram olika dokument som sen ligger till grund för tjänstemännens yrkesutövande.

Två sidor av samma mynt som ändå präglas av en gemensam nämnare dvs saklighet. Ni som följt min blogg under våren har läst om kampen för att få min ansökan om sjukpenning godkänd. 4,5månader. 8:e mars fick jag avslag första gången, trots att jag ansökte redan i december om sjukpenning. Mitt ärende är bedömt som ett sammanläggningsärende, och eftersom jag blev utförsäkrad förra sommaren och inte lyckats jobba heltid 3månader innan jag blev sjuk igen med samma problem så blev det avslag.

När min dåvarande handläggare ringde mig i januari så kände jag direkt vi lagt på luren att hon redan bestämt sig för att jag inte skulle ha någon sjukpenning. Jag upplevde att hon ställde kränkande frågor om hur jag mådde, vilka problem jag hade och vad jag "planerade" att göra när sjukskrivningen tog slut. Jag kände inget förtroende för henne så jag bad att få byta. Jag trodde givetvis att Försäkringskassan lyssnat på mig och bytt ut min handläggare, men icke!

Jag fick en chock när jag efter flera månaders tjafsande äntligen fick ut mina papper. Jag fick aldrig någon ny handläggare utan det var samma handläggare som bedömt ärendet hela vägen. Jag kan inte förstå eller acceptera att man från Försäkringskassans sida bara helt enkelt ignorerat min önskan att få byta handläggare inte bara en gång utan flera gånger.

När jag fick ut mina papper så fick jag min uppfattning om kränkande och nedvärderande kommentarer bekräftade. Hon har tex skrivit att jag "inte ens orkar vara arbetssökande". Inte ens orkar är en ren kränkande kommentar för mig. Hon kan aldrig ha varit arbetssökande så många gånger som jag varit i mitt liv för då skulle hon inte uttrycka sig på det sättet.

Försäkringskassan använder sig även av formuleringar som är rent kränkande för mig som människa. Vi förstår att du har alla de problem som framkommer i dina sjukintyg men vi anser ändå att du kan jobba 100%. Jag har verkligen en väldigt stark lust att skriva tillbaka att jag förstår att du måste vara dum i huvudet för att du alls skickar ut ett sånt brev till mig, men att det förändrar inte min åsikt om att jag anser att jag har rätt i sak. Därför blir det nu krig.

Efter alla överklaganden landade ärendet hos omprövningsenheten som jag skrev om i inlägget ""Försäkringskassan erkänner misstag". De har erkänt att de gjort fel och därför har vi bett Förvaltningsrätten att återremittera ärendet till omprövningsenheten så att det inte ska bli dyrare än nödvändigt för mig.

Jag trodde inte att en myndighet kunde göra bort sig mer än vad de gjort hittills, men det kan de tydligen. Brevet från Förvaltningsrätten som berör "processjuridiken" dvs huruvida målet ska återremitteras till Försäkringskassan eller inte innehåller BÅDE kränkningar, har en hånfull ton OCH direkta SAKFEL!!! Det är Försäkringskassans processjuridiska avdelning som fått yttra sig och jag har tom 6:e september på mig att inkomma med synpunkter. Kvinnan som undertecknat brevet är "processförare" dvs jurist! Personligen skulle verkligen skämmas om jag hade uttryckt mig på det sättet som hon gör i brevet efter minst 4,5års universitetsstudier!

Som tjänsteman på en Svensk myndighet MÅSTE man vara saklig! och som jurist borde hon vara ändå mer noggrann att vara saklig, veta vad innebörden av förvaltningslagen är och se till så att hennes klient/arbetsgivare följer lagstiftningen. Annars kan hon ju ta ett jobb i en amerikansk domstolssåpa där allting är ett spel för tv-publiken och där det inte handlar om att ansvara för människors möjligheter till försörjning.

Tonen i brevet antyder att jag är dum i huvudet och att jag ljuger om rena bevis, men det börjar verkligen bli mer och mer uppenbart att det inte är jag som är det korkade parten i det här målet. Tvärtom är det "processföraren" som framstår som det verkliga spånet och som kommer att åka på en anmälan för tjänstefel och ärekränkning redan imorgon. Jag har tröttnat nu. Jag tar ingen mer skit. Det räcker nu. Det räcker faktiskt för resten av mitt liv. Jag har haft mer än min beskärda del av skit nu.

Jobbar man på en myndighet som dagligen sätter människors liv och hälsa på spel genom att dra undan försörjningen med ett penndrag, MÅSTE man lägga sig extra vinn om att det man skriver i en inlaga till en domstol är korrekt och sakligt. Man FÅR inte skriva svamlande diffusa texter som antyder att jag ljuger och som innehåller rena sakfel. Det kan få väldigt allvarliga konsekvenser för mig genom att domaren redan bildat sig en uppfattning om vem jag är redan innan domaren läst min inlaga!

Svaren på min inledning är att gränsen för vad jag uppfattar som förtal och ärekränkning är passerad och JA brottet blir allvarligare när man besitter en så pass hög kompetens som en jurist faktiskt gör. Man kan inte säga att man inte förstod konsekvenserna av sitt handlande när man innehar en maktposition på det sättet som en tjänsteman eller jurist faktiskt har. Med makt tillkommer ansvar och det kan man inte frånsäga sig.

Här hittade jag tom en länk om tjänstemäns opartiskhet!!!

Hur detta kommer att sluta och hur mycket det kommer att kosta är det ingen som vet, men jag skulle inte kriga om jag inte trodde att jag hade en chans att vinna! Det är min största fördel med att ha en adhd hjärna.