Karneval...

Nu har vi haft kurs i att göra magasin dvs veckotidning på vanligt språk. Vi har jobbat i redaktion med åtta pers i min redaktionsgrupp och åtta i den andra redaktionsgruppen. Vi skulle skriva en lång artikel på mellan 6000 och 10000 tecken (långt) och en på 4000 tecken (kortare). Jag skrev båda artiklarna om karnevalen och min intervjuperson Lady de Padua.

Eftersom det blev för mycket att ha två artiklar som är så lika fick jag skriva ihop båda artiklarna till en. Denna artikeln skulle vi sen layouta i InDesign. Det har varit en riktig pers innan jag lyckades få till en artikel med bilder och text. Jag tangerade en stresskollaps, men tillslut gick det!

Jag är väldigt glad och stolt att det blev så fint! Nu har jag fått mersmak kan jag säga. ;-)
Här är en länk till artikeln.

Föreläsning

För två veckor sedan ungefär började jag på Södertörns Högskola, på Journalistik för akademiker, allmänt kallat JAK. Det är grymt kul, otroligt trevlig stämning och lagom nivå- fast också sjukt stressande eftersom jag redan ligger efter med kurslitteraturen.

Det är det där med koncentrationen och uppmärksamheten som är lite klurigt när man ska sitta på föreläsningar... 

Idag hade vi en föreläsning med en professor i Journalistik som föreläste om postindustriell journalistik. Av föreläsningen skulle vi sen skriva ett kort referat med en rubrik och ingress ämnad för DN:s kulturdel. Smart! 

Alla studenter kopplade in sitt hyperfokus och skrev som galningar för att ha mycket stoff att välja på när de sen skulle skriva referatet. Såklart gjorde jag också det, men jag gjorde också en iakttagelse såklart över vad som hände i rummet. 

Det som var mest påtagligt var smattret av alla tangentbord! Tjejen på bilden satt bredvid mig och jag var liksom tvungen att ta en bild. Jag blev helt fascinerad över tempot hon hade och att hon kunde skriva med så långa naglar utan feltryck. 

ADD/ADHD är en koncentrations och uppmärksamhetsstörning. Det betyder att jag suger upp allting. Ljudet av tangentbord, surrande fläktar, vinande ljud från dörrar som inte håller tätt, är oerhört påtagligt. Ljud som andra inte ens verkar höra, hör jag lika tydligt som den som pratar. Eller så är det så att andra hör ljuden men kan sortera bort dem. 

Dofter, ljud, ljus... intryck helt enkelt. Jag är intryckskänslig. Allting är liksom förstärkt, alla sinnen är "överkänsliga" från insidan. 

I mitt nya yrke är det en enorm tillgång tycker jag. Jag lägger kanske märke till saker som andra inte gör för att jag är mer känslig. Tänk om jag bara hade fokuserat mig stenhårt på föreläsningen, då hade jag missat bilden! 

Även om koncentrationen svajade en aning idag kunde jag utan problem ta de anteckningarna jag behövde och klarade även av att skriva ihop referatet med en bra rubrik och skicka in det i tid. 

Jag känner mig väldigt stolt och nöjd över mig själv!